Från farfar, såklart!
onsdag 30 november 2011
lördag 26 november 2011
En vecka i dag
Den 14 november föddes du, älskade Frank! Du har en storebror som heter Nils, en storasyster som heter Siri och en storasyster som heter Nora. Redan innan värkarna kom igång hade du en självklar plats i vår familj.
Du kom lite tidigt - i vecka 35 - och därför blev du inskriven på neonatal-iva. Mamma och pappa visste om det, personalen berättade det redan när vi kom till förlossningen. Tyvärr hade inte Anette möjlighet att vara med vid din födelse, men det gick ju bra ändå! Mamma hade bestämt sig för att föda utan bedövning denna gång, och det gick bra. Jag klämde ut dig utan krystvärkar, för jag ville så gärna se att du mådde bra utanför magen också, såsom jag visste att du gjorde i magen. Så på måndagen den 14 november klockan 12.36, kom du ut. Du mådde bra och skrek en massa, du var redan då världens vackraste lillebror!
Nu ligger du bredvid mig, du hickar och tittar dig nyfiket omkring med dina pigga, gröna ögon. Du har strumpor på dina små händer för att du inte ska dra ur din sond, och dina kläder är alldeles för stora.
I sex dagar låg du på sjukhus, Frank, och mamma lämnade aldrig din sida. I sex dagar fick pappa vara hemma med dina storasystrar och komma varje dag och hälsa på. I sex dagar var allt fokus på att du skulle gå upp i vikt och att mammas mjölk skulle rinna till. Mamma visste att mjölken skulle komma omkring dag fyra, för det har den gjort de andra gångerna. Och mycket riktigt kom den din första torsdag i livet! Strax därefter fick vi åka hem. HEM! Och i dag är det en vecka sedan. För en vecka sedan började livet tillsammans på riktigt! Det är njutbart, Frank! Livet med dig är perfekt. Mamma älskar dig!
Du kom lite tidigt - i vecka 35 - och därför blev du inskriven på neonatal-iva. Mamma och pappa visste om det, personalen berättade det redan när vi kom till förlossningen. Tyvärr hade inte Anette möjlighet att vara med vid din födelse, men det gick ju bra ändå! Mamma hade bestämt sig för att föda utan bedövning denna gång, och det gick bra. Jag klämde ut dig utan krystvärkar, för jag ville så gärna se att du mådde bra utanför magen också, såsom jag visste att du gjorde i magen. Så på måndagen den 14 november klockan 12.36, kom du ut. Du mådde bra och skrek en massa, du var redan då världens vackraste lillebror!
Nu ligger du bredvid mig, du hickar och tittar dig nyfiket omkring med dina pigga, gröna ögon. Du har strumpor på dina små händer för att du inte ska dra ur din sond, och dina kläder är alldeles för stora.
I sex dagar låg du på sjukhus, Frank, och mamma lämnade aldrig din sida. I sex dagar fick pappa vara hemma med dina storasystrar och komma varje dag och hälsa på. I sex dagar var allt fokus på att du skulle gå upp i vikt och att mammas mjölk skulle rinna till. Mamma visste att mjölken skulle komma omkring dag fyra, för det har den gjort de andra gångerna. Och mycket riktigt kom den din första torsdag i livet! Strax därefter fick vi åka hem. HEM! Och i dag är det en vecka sedan. För en vecka sedan började livet tillsammans på riktigt! Det är njutbart, Frank! Livet med dig är perfekt. Mamma älskar dig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)