Ett år fyllda och kan allt. Älskade lilla kille! Du vill inte bli matad och vill gå själv. Därför får du öva, för det är ju det enda sättet att lära sig.
Du äter allt med ena handen medan du med den andra håller ett stadigt grepp i skeden. Du är så söt när du slevar in gröten med handen, Frank!
Du kan gå många steg i rad nu, förut räknade jag till tio stycken.
Du har vattkoppor också. Det värsta är som tur är över nu! Förhoppningsvis smittar du inte längre i helgen, det blir skönt att kunna åka iväg lite igen.
I kväll duschade mamma lite extra länge, Frank. Jag lät vattnet rinna nerför min mage och försökte minnas hur det var för ett år sen. Du var nyfödd. Du låg på neo. Du mådde bra.
Ett år går fort men ditt första levnadsår har varit väldigt händelserikt och lite för spännande för mammas smak. Du och jag har varit två veckor på sjukhus tillsammans, en när du föddes och en i februari/mars. Du har haft ont, varit arg, skrikit och pussats. Du har lärt dig greppa, fokusera med blicken, pincettgreppet, krypa, säga några ord och gå några steg. Bland annat.
Du är fantastisk och underbar. Fina, stora kille. Mamma älskar dig.
Hoppas att du sover gott i natt älskade son. I morgon väntar ett stort paket och en glad familj som vill sjunga för dig. Älskade, fina Frank.
Oj, så tiden går min skatt! Snart får vi fira din ettårsdag. Mamma minns så väl den här tiden för ett år sedan, det var en jobbig tid. Väntan, längtan och oron.
Det känns ovant att tänka på ettårskalas utan att vara gravid. Det har jag aldrig gjort förut!
Du kryper fort och går utmed väggar och möbler. Du stoppar allt du kan i munnen och du skriker ganska mycket. Du gillar inte att bli matad. Jag ammar sig på morgnarna och du sover för det mesta helt okej. Du vaknar lite tidigt på morgonen ibland. Skamgränsen går vid sex egentligen!
Du tycker om att vara ute och du älskar att leka med dina systrar. Du står ut med mycket bara för att du så gärna vill leka med dom!
Min fina lilla kille. Mammas hjärtegull!
